Världsomsegling

Jorden runt.  Korsa kontinenterna och segla de sju haven. För några hundra år sedan var det möjligt enkom för besuttna kungahus eller förmögna handelsmän. Kanske var det kapten Nemos äventyr i ”En världsomsegling under haven” eller Phileas Foggs luftballongsresa ”Jorden runt på 80 dagar” av Jules Verne som startade jorden-runt-drömmen för vanliga dödliga.

Korsa breddgraderna

Definitionen av världsomsegling är att korsa alla breddgrader åtminstone ett varv runt jorden. Med den definitionen skulle en båt som snurrar runt Nordpolen göra en ”världsomsegling”, även om sträckan – och upplevelserna – är ringa. Vidare definition är att dels passera ekvatorn, dels återkomma till sin ursprungsposition. Samt, förmodligen, ha upplevt sitt livs äventyr.

Magellan – första världsomseglaren

Magellan – första världsomseglaren

Den portugisiska sjöfarararen Fernando Magellan var den första som seglade världen runt. År 1519 avgick fem skepp från Spanien. Resan gick till Sydafrika och vidare mot öarna i Stilla Havet. Magellan var övertygad om genom en resa västerut och söder om amerikanska fastlandet, nå den övärld han kallade Kryddöarna (Moluckerna) i Stilla Havet. Han fick rätt och fann sina öar. Priset blev dock högt. Fyra år efter avfärden återvände endast ett av de fem skeppen. Av 265 besättningsmän såg 18 personer Spaniens jord igen. Magellan själv var inte en av dem; han blev dödad av lokalinvånare på Filippinerna något år tidigare.

Cook och kolonisering

Under 1500, 1600- och 1700-talen gjordes flera mer eller mindre lyckade försök till världsomseglingar. Britten James Cook genomförde år 1768-1779 två världsomseglingar, och dog under en tredje. Hans mål var att bekräfta existensen av ”Terra Australis Incognita”. Med Cooks ”upptäckt” av Australien, Nya Zeeland och Tasmanien startade en hänsynslös kolonisering. Brittiska kronan beslöt att använda Australien som förvisningsort för fångar. Från Cooks dagar fram till 1868 skeppades 160 000 brittiska fångar dit. Urinvånarna i Australien och Nya Zeeland decimerades kraftigt och på Tasmanien utrotades de helt.

Nordiska sjöfarare

De tidiga världsomseglarna kom från sjöfararnationer som Spanien, Portugal, Storbritannien, Holland. Men även Norden har bidragit med några långväga äventyrare. Werngen, Sverige, seglade år 1839 med ett skepp på endast 22 meter till Australien, vidare till Sydamerika och tillbaka. Första finländska världsomseglingen gick 1844 till Nord- och Sydamerika under kapten Idholm. Kapten Bille från Danmark gjorde på uppdrag av danska kronan under 1840-talen vetenskapliga resor till Afrika och Asien. Norske polarforskaren Roald Admundsen är en av de mest remarkabla världsomseglare. Han var den förste som tog vägen norr om kontinenterna. 1903 upptäckte han den så kallade Nordvästpassagen. Expeditionen blev en längre tid infryst i norra Kanada. Där lärde han sig mycket av inuiterna och deras överlevnadstekniker, och kunde på så sätt förbereda sig inför framtida polarseglatser. Han försvann i en flygplansolycka över Svalbard år 1928.

Världsomsegling – a piece of cake

Världsomseglingar har inte bara lockat kungar eller kaptener med drömmar om makt, guld eller erövringar. Den första att segla runt klotet helt ensam var Joshua Slocum år 1895. En annan beundrandansvärd världsomseglare är Jessica Watson. Endast 16 år gammal och utan att gå i hamn en enda gång eller få fysisk hjälp, seglade hon ensam runt jorden år 2009. Numera är världsomseglingar en ”piece of cake”. Årligen går det kappseglingar jorden runt. Volvo Ocean Race har arrangerats sedan 1972, där extrema 70-fots båtar med 12 mans besättningar tävlar i havskappsegling. Vendée Globe är en tävling för ensamseglare jorden runt utan stopp på vägen.